http://www.youtube.com/watch?v=9pk3J9-1-UA
med detta...hur klarar sig folk?
ibland känns d som jag int ekan få luft...som jag inte kan andas...d bränner överallt.samtidigt som jag e iskall.
vill bara stänga in mig någonstans å lägga mig ner å bara dö eller typ skrika allt vad jag orkar.
tror detta e bland det värsta jag vart med om.
känns som jag knappt orkar gå upp på morgonen...men man måste ju...måste ju le...måste ju leka...har ju ungarna.
dom ska inte få känna av det.
tur jag har dom att krama å pussa på. tur man har någon när livet mestadels har motvind att erbjuda.
känns som inegn förstår. känns som ja e helt ensam. känns som ja e pestsmittad.
inte lika mkt värd längre.
nu följer jag inte mallen av hur det ska vara längre...nu e jag ens åndär ist...
äh usch kräks snart...ska lägga mig en stund å vila å lyssna på musik...
kram
söndag 17 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar